5 vanliga misstag på LSS-hem (och vad du kan göra åt dem)

Annica Kosner är psykolog och en av de vi intervjuade under första årets Funktionshinderbana. Hon är också en av våra entusiastiska påhejare under åren. Annica jobbar mycket med utvärdering av verksamheter och handledning av personal på LSS-bostäder. Vi bad hennes lista de vanligaste utmaningarna hon ser på ute i LSS-bostäderna och tipsa om åtgärder man kan ta till direkt för att förbättra miljön.

1. Dålig ljudmiljö

Många LSS-bostäder har en bullrig miljö. I vissa fall har det funnits ljudabsorberande mattor och gardiner men de har plockats bort av bekvämlighetsskäl, tex om man har en hyresgäst som har utmaningar med att spilla eller dylikt.

När jag är med och kartlägger verksamheter blir det oftast tydligt att just ljudet brukar vara en stressfaktor. Tex har jag sett hyresgäster där så kallat problemskapande beteende triggas (som jag ser som kommunikation och inte ett problem i sig) när andra i intilliggande lokaler skramlar. När problemet är avlöst försvinner stressen och därmed triggas inte utbrott och dyligt. Ibland är lösningen att byta rum/boende.

Lyhörda lokaler skapar problem när hyresgästen kan höra personalen prata om sig själv eller andra i huset, vilket också kan belasta och trigga stress.

Detta man kan göra:

• Mattor på väggarna.
• Möbeltassar.
• Mjukstängande luckor och toalettsitsar.
• Om hela lägenheten är lyhörd kan man behöva tänka kring annat bättre boende.

2. Dålig planering av planlösning

En dåligt planerad planlösning kan leda till stress och överbelastning av sinnesintryck. Dels kan det vara dålig planering i själva lägenheten med exempelvis trånga hörn eller en trång hall, där hyresgästen får dålig överblick och kan känna sig trängd av andra när de ska vistas där samtidigt. Det kan också vara dålig organisering av hela verksamheten, så som arbetsytor ute i korridoren eller att personal måste gå genom lokaler där hyresgästen vistas - för att komma till personalrummet.

Dålig överblick och trånga ytor kan snabbt kan eskalera till konflikter.

Detta kan man göra:

• Se över möbleringen.
• Ta bort onödiga möbler och öppna upp i större mån.
• Titta på om man kan omorganisera vissa ytor för att undvika onödig genompassering.
• Dölja vissa aktivitetsplatser, så som personalens arbetsytor.
• Färgkoda och öka kontrast på inredning eller använda alternativ kommunikation för att tydliggöra.
• Vid dålig överblick, där hyresgästen inte ser personalen från ett visst rum, kan det hjälpa att skifta rum ibland. Man kan då både komma undan för sömn och vid behov, och ha överblick över övriga rum från till exempel vardagsrummet under vaken tid.

3. Temperatur

Detta är en faktor som många förbiser. Både höga och låga temperatur kan vara otroligt stressande för intryckskänsliga personer. Det är inte ovanligt med annorlunda upplevelse av temperatur, som kan vara både nedsatt eller överkänslig. Oavsett om hyresgästen verbalt kan förmedla detta eller ej krävs ofta att personal tar ansvar för att hyresgästen inte blir varken för nedkyld eller överhettad.

Detta kan man göra:

• Solavskärmning. Markiser sänker innetemperaturen flera grader varma sommardagar eller om fönstren är mot söder.
• Luftpump är idag en billig investering för jämnare inomhustemperatur.
• Kolla täcken, filtar osv. Kanske behövs svalare täcke på sommaren/varmare på vintern - om hyresgästen klarar den förändringen.
• Om det är viktigt att ha samma täcke oavsett årstid – om man exempelvis har ett tyngdtäcke, så kan man se över sovkläderna. Att sova med fler eller färre klädesplagg kan hjälpa till.
• Ibland kan det vara så enkelt som att öppna fönstret. Dock kan vissa hyresgäster tycka att ett öppet fönster upplevs otryggt.

4. Trivsel

Personer som bor på ett LSS-boende ska ha möjligheten att skapa sig ett riktigt hem som både är mysigt och trivsamt. Allt för ofta är lägenheterna fyllda med väl synliga institutionsmarkörer så som ventilationsrör, sprinkler, brandsläckare mitt på vardagsrumsväggen, desinfektionspumpar och liknande som de flesta övriga i samhället inte hade accepterat ha framme överallt i sina egna hem.

Här handlar det om att sätta hyresgästen i fokus med ett empatiskt synsätt: hade jag själv velat bestämma över sådant i mitt hem? Hade jag velat ha det så här hemma hos mig?

Detta kan man göra:

• Hur integreras administration i hyresgästens hem – finns det naturliga platser för scheman och liknande?
• Finns det regler på boendet som inte hade varit ett problem i en icke-LSS-lägenhet? Så som möjligheten att ha husdjur eller få bo med vem man vill. Ibland kan det vara bra att fundera över vem reglerna är till för. Personal eller boende?
• Finns det möjlighet att dämpa ljud och ljus omkring sig?

5. Fredade zoner

Ett LSS-hem skiljer sig från traditionella lägenheter eftersom man ofta lever närmare sina grannar. Detta kan såklart vara givande om man är social och kommer bra överens med sina grannar och personal. Men det är inte alltid fallet.

Många vill kunna dra sig undan, slippa åka med på utflykter eller äta mat tillsammans. Och även de mest sociala har ibland behov av att dra sig undan.

Detta kan man göra:

• Ge individen plats och utrymme att utrycka sina önskemål så, att det inte alltid ställs krav på att anpassa sig efter andra, eller att det är kollektivet som bestämmer.
• Skapa två gemensamma umgängesytor – en tystare och mer fredad zon och en lite mer social zon där det är mer ok att prata och föra ljud.
• Planera personalen så att de som mår bra av stabila och fåtal kontakter får den kontinuitet de behöver i möjligaste mån.
• Se till att personalen har egna utrymmen för pauser och administrativt arbete, så att inte hyresgästernas hem förvandlas till personalens arbetsmiljö på alla vis.
• Arbeta och bemöt på ett respektfullt sätt, så att det signalerar att lägenheten är hyresgästens privata bostad och hem. Kliv inte bara in i någons hem utan knacka på och försäkra dig om att du är välkommen in. Precis så som de allra flesta människor vill ha det.